Reflektioner angående öppna standarder, API:er och mjukvaror i offentlig sektor
Tack alla som deltog och bidrog väl till kvällens samtal i clubhouse!
Jag tänker på det som Claes Nyberg(C) sa om att kompetensen saknas, det tror jag är helt riktigt, inte bara på politisk nivå utan även på tjänstemanna-nivå i alla nivåer av offentlig sektor.
Agil Task Force
Jag tänkte lyfta en idé och det är en slags agil task-force som likt Malmö Civic Lab går in i organisationer och lättar upp processer. För det är inte alltid som det behöver skrivas ett system för att hantera saker, ibland är det bara ihoplimning och genomtänkning av processen som behövs för att kunna optimera den offentliga sektorn. Som exempel har Malmö stad minskat väntetiden för bostadstilldelning till hemlösa från i genomsnitt 68 dagar tror jag det var till max en vecka genom att ha ett stående möte en gång i veckan med rätt handläggare i allmännyttan.
För mer info om Malmö Civic Lab så vill jag lyfta fram avsnitt #235 av podden digitalsamtal
API first & Öppen källkod i offentlig sektor
Men när man ändå måste ha ett system för att lösa problemen och effektivisera och optimera offentlig sektor så bör staten/regionerna/kommunerna/myndigheterna bygga infrastrukturen, inte bilarna och tågen. Den digitala tekniken ger enorma möjligheter och licensmodellerna som gäller i dagens upphandlingar ger enorma inlåsningseffekter.
Grundregeln för digital utveckling i offentlig sektor:
Vad kan jag göra?
In och skriv under: https://publiccode.eu/sv/#action
Okej, jag är med, men hur specar vi detta?
- Börja med att prata med de som lyckats:
- JobTech Sweden
- Malmö Civic Lab
2. Speca följande i alla upphandlingar som rör framtagning av nya mjukvaror som betalas av skattepengar:
- All kommunikation sker med öppna API:er för icke-känslig eller publik data.
- All kommunikation sker med federerade öppna API:er för uthämtning av privilegierad data.
- All i systemet ingående källkod skall publiceras kontinuerligt med git på en publik webbsida. (exempelvis hostad gitlab eller github)
- Iterera med kontinuerlig driftsättning av värde. Kan du inte driftsätta inom en halvtimme så är du inte tillräckligt agil
- Små upphandlingar, om du passerat 10 miljoner så stycka elefanten i mindre bitar.
- Första leveransen inom första månaden.
- Utgå alltid från användarens behov och djupdyk i problemet.
- Använd öppna standarder eller bjud in till nya öppna standarder när det går.
Jag börjar tveka, det känns stort. Vad var fördelarna igen?
Öppenhet & Transparens — Vi ger medborgarna tillgång till våra system för granskning. Vilket gör att medborgarna kan rätta problem som inte prioriterats och granska att processer i myndigheterna går rätt till, även i mjukvaran som handhar processerna.
Deltagande — Små aktörer eller andra aktörer får möjlighet att bygga vidare på den existerande mjukvaran när det visar sig att en till funktion behövs eller att lagen ändrats. Vi behöver inte kasta eller acceptera den enda leverantörens villkor.
Inga inlåsningar — De stora upphandlingarna ger konsultkoncernerna möjlighet att låsa in köparen till att bara använda just denna konsultkoncern för alla framtida förändringar. Det ger också konsultkoncernen möjlighet att ta ordentliga summor för licenser och expertkonsulter på just deras standardsystem som inte är anpassat för det aktuella problemet.
Delat ägande — När många kommuner vill använda samma system kan de alla dela på utvecklingskostnaderna genom att dela på utvecklingsuppgifterna. En kommun kan betala för säkerhetstestning, en annan kan köpa in en ny modul, en tredje kan betala för tillgänglighetsanpassning och en fjärde kan betala för anpassning till sin speciella inloggningslösning.
Plattformsmöjligheter — Det offentliga får möjligheten att skapa en ny marknad likt en app store med varje nytt system som beställs och därmed skapa rejäl tillväxt för Sverige utan att drastiskt öka belastningen på miljön.
Fortfarande inte övertygad? Kolla in api1st.org och Public Code som fungerar utmärkt i bl.a. Nederländerna.
Goda exempel inom skolsfären
I panelsamtalet idag så utgick vi från turerna kring Stockholms Stads Stängda Skolplattform och alternativet Den öppna skolplattformen. I panelsamtalet utlystes behov av goda exempel, i just skolsfären så känner jag till just dessa. Dessa är två olika exempel på som är bra på olika sätt.
- Micke Kring, IT-pedagog på Årstaskolan (Poddcasten digitalsamtal avsnitt #214), ett exempel som med en öppen skolplattform hade låtit denna IT-pedagog bygga vidare på ett system som många hade kunnat dra nytta av istället för att lösningarna ska fastna just på Årstaskolan.
- Peyman Vahedi, Rektor på Ådalskolan i Kramfors som avsatt pengar i budgeten för att existerande digitala verktyg blev ett arbetsmiljöproblem för lärarna som inte får tid att undervisa. Denne visionäre rektor har en gedigen twitternärvaro och beskriver precis de mellanmänskliga problemen som han avser ska lösas genom att lösa arbetsmiljöproblemen med hjälp av bättre IT-verktyg.
Kompetensbristen i offentlig sektor
En annan sak som är mer en anekdot i jämförelse, är kompetensen där jag kan nämna att jag själv nyligen sökte jobb på DIGG eftersom jag bor i Sundsvall och brinner för digitaliseringen. Men även på en så pass nystartad myndighet så sitter det personer utan vision och entusiasm. De kunde inte svara på vad arbetsuppgifterna kunde vara ens.
De kunde fått säga att vi ska problemlösa för att hjälpa sveriges digitalisering. Men detta är gamla medarbetare som nötts ned i lång tid i sveriges offentliga. Peters principle är säkerligen en springande punkt här tillsammans med bristande ansvar och bristande fokus på problemlösning över förvaltning.
Med bristande engagemang är det inte så svårt att förstå att spetskompetensen letar sig till den privata sfären istället för att hjälpa oss att styra Svergie bort från sistaplatsen i OECD’s ranking över digitaliseringsgrad
Kom ihåg! Grundregeln för digital utveckling i offentlig sektor:
Vad kan jag göra?
In och skriv under: https://publiccode.eu/sv/#action
